tristessen i väntan på vad

varenda kväll jag går hem från en kväll ute så tänker jag alltid på de djupa saker. jag tänker på livet. på kärlek. på hopp och på döden. varenda kväll så kommer jag på så fina saker att skriva här. eller ja, fina är väl ganska fel ord egentligen med tanke på att de ofta är totalt helt ovärda utbrott. men i varje fall, de få gångerna jag kommer ihåg de saker jag tänker på som jag vill skriva så gör jag det inte. dagen efter låter det bara väldigt malplacerat. egentligen så borde jag faktiskt skriva det jag funderar på under de timmar då fyllan tagit över mig och jag sitter i en taxi bil på väg hem. för det är då jag är som bäst. jag ska göra så att jag i fortsättningen har med mig ett litet anteckningsblock och penna. så skriver jag ner stöd ord så att jag några timmar senare vaknar upp och då veta vad jag ska skriva. åh en sån' bra idé detta blev. i fredags när jag satt i taxin på väg hem så tittade jag ut genom rutan, ner på marken och älskade det. den kalla omgivningen var vacker. de tomma gatorna var vackra. de slitna vita ritade strecken som markerade filerna var vackra. det kommer jag ihåg från dem hemgången. idag har jag varit och sett flickan som lekte med elden(!!!!!!) ännu bättre fortsättning på en fantastisk film. gå och se den. den är ett måste. nu blir det kaffe. x